Funderingar kring ubuntulinux.se

Anders Wallenquist anders.wallenquist at kreawit.se
Fre Sep 23 09:01:09 BST 2005


Kent Nyberg wrote:

>
>>
>>Efter att ha följt diskussionen här på maillistan så kollade jag in
>>ubuntulinux.se och de tjänster som erbjuds på sidan. 
>>Till att börja med vill jag säga att jag håller med Anders om att det ska
>>vara lätt att komma i kontakt med företag som erbjuder support osv. Ett
>>sätt att göra detta på är att lista dessa på ubuntulinux.se. Men på sidan
>>så buntas tjänsterna och föreningen väldigt mycket ihop. För mycket. 
>>
>>Ta tex. sidan för rikstäckande support, här står det:
>>"Med supportavtal erbjuder vi er ett speciellt utformat supportteam
>>avpassad för era behov och krav på inställelsetider.[...]Vi erbjuder ett
>>stort antal färdiga lösningar som innebär att datorer, program, utbildning
>>och support bundlas och paketeras."
>>Vem det är som erbjuder denna support anges inte. Är det kanske
>>ubuntulinux.se?
>>    
>>
Det står visserligen att ubuntulinux.se samverkar med Vertel för att
bygga upp ett nätverk med supportgivare i Sverige. Vertels nätverk är
fyrahundra företag idag. Men jag håller med budskapet får inte
misstolkas så mer arbete kommer ske på detta område. Det omvända är att
många potentiella användare av Ubuntu förväntar sig att det skall finnas
en eskaleringsmöjligthet från fri support till betalsupport och
utbildning/litteratur och vill veta vad detta kostar.

>>Varför har denna tjänst en helt egen sida på ubuntulinux.se? Har företag
>>som erbjuder tjänsten ingen egen sida?
>>    
>>
Det är tjänster under uppbyggnad utanför ubuntulinux.se där samverkande
företag försöker samordna sig under ett gemensamt gränssnitt. Vi vet
inte om det kan bli en prislista eller om det blir en förhandling i
varje kundupplägg.

>
>Det du skrev är inte helt knas. 
>  
>
Absolut inte, det är sådant här som måste diskuteras.

>Vad som dessutom bör nämnas är att för de som letar efter kommersiell
>support för Ubuntu så finns det information om det på ubuntu.com.
>Följande sida listar alternativ som finns.
>
>http://www.ubuntu.com/support/supportoptions/
>
>Där nämns:
>* Gratis teknisk support (Forum etc på internet)
>* Kommersiell support från Canonical
>* "Ubuntu marketplace" (Lista med företag som tillhandahåller
>kommersiella support.)
>
>* "Local language support" (irc-kaneler/mailinglistor på olika språk).
>
>(Fritt översatt av mig. )
>
>Jag tycker det mest rimliga är att om man tillhandahåller kommersiell
>support, att man då listar sitt företag under "Ubuntu Marketplace".
>
> 
>  
>
Javisst det tycker jag med och hoppas att många av Vertels och Kreawits
likar listar sig, men för att kunna leverera kvalificerad service och
support måste det finnas en plattform för samverkan mellan Ubunties och
det är detta jag försöker åstadkomma. Som exempel har Vertel lyckats få
ramavtal med Premiepensionsmyndigheten genom att samla ett par hundra av
företagen i nätverket i en gemensam offert och där klassats högre än
bland annat Mandator och andra traditionella IT-konsulter i Sverige -
detta mycket beroende av att många företag som är duktiga på fri
programvara.

Men vem som vill kan skapa egna affärserbjudanden baserad på fri
programvara och Ubuntu. Kreawit är min egen konsultrörelse, en anställd,
men jag arbetar gärna för att fler konsulter kan få sin försörjning
genom att arbeta med fri programvara. Givetvis tror jag att det i långa
loppet är bra för Kreawit också. Det finns tiotusentals konsulter som
lever av att arbeta med Microsofts programvara, som samverkar och
sponsras av Microsoft - de är nyckeln till Microsofts framgångar och det
vet de. De är ute hos kunderna och deras arbete är den största
marknadsföringsarbete Microsoft gör. Det är inte Ballmers inbjudan från
Messing, det är inte bannerannonser eller annonser i IDG som säljer
Microsofts progamvaror, det är deras samarbetsparters.

Samma sak gäller fri programvara, fri programvara kan bara existera i
seriös verksamhet så länge det finns kompetenta personer som arbetar på
företagen, som konsult eller anställd personal. Idag finns det knappt
någon anställd personal kvar på våra företag och organisationer som
arbetar med IT-systemen överhuvudtaget, det är utkontrakterat. Det finns
bara konsulter idag även om många "konsulter" känner sig som sitt
företags gamla IT-avdelning.

Fri programvara får framgång mäts i hur många som använder den och skall
vi nå framgång så måste vi också attrahera IT-professionella som arbetar
med dessa frågor. Finns det kompetens så satsar fler företag och
industrin växer kring fri programvara. Självklart finns det individer
som inte tycker det är rätt att det uppstår en industri kring fri
programvara, en ståndpunkt som också skall ha lika stor respekt som den
ståndpunkten att en industri kring fri programvara är nyttigt och
välgörande.

Det finns många försök i Sverige att skapa en riktig fungerande industri
kring fri programvara. Red Hat är duktiga liksom Novell. MySQL A är
outstanding. Båda (Red Hat och Novell) dessa aktörer är duktiga och bör
behandlas med respekt. Jag tror personligen att det går att skapa en
ytterligare starkare industri kring fri programvara som är helt fri.
Ubuntu är helt fri. Personligen tycker jag Canonical är duktiga på att
använda mekanismerna för fri programvara att bygga en industri - för det
är vad de gör högst medvetet och lika medvetna om att det för en del är
minerad mark.

Syftet med ubuntulinux.se är att vara samlingspunkt för alla
inriktningar tyckanden i dessa frågor och självklart erbjuda en mängd
fri service som vi är så duktiga på inom fri programvarurörelsen. Men
samtidigt inte vara rädd för att promota företag som har
affärserbjudanden som stärker Ubuntu. Det senare är inte helt enkelt
just därför att det uppstår diskussioner som denna. Men det är viktigt
har vi inte denna del med oss kan INTE Ubuntu bli framgångsrik i Sverige
- krävande företag kommer fortsätta att köra Solaris och MS ett bra tag
till eller i näst bästa fall Novell eller Red Hat. Hade jag personligen
inte trott att Ubuntu har de bästa förutsättningarna så skulle jag
istället vara Red Hat eller Novell partner och promotat deras
produktprogram i alla sammanhang jag kommer åt.

>  Om de som idéell förening vill visa på att kommersiell support
>finns, så borde de ju nämna de andra företagen också, annars skulle inte
>jag klassa det som idéell verksamhet. Men det gör jag knappt ens nu, i
>och med att det så kryptiskt knappt framgår vem som står för den
>kommersiella supporten. Måste man ringa myndigheterna och höra sig för
>om vem står står bakom F-skattsedeln för att få reda på om det är en
>idéell verksamhet eller inte?
>  
>
ubuntlinux.se är inte någon juridisk person har har inte heller
ambitionen att vara en juridisk person. Fri programvara fungerar inte så
även om vi Svenskar gillar byråkrati, ombudsmän och mötesprotokoll.

/Anders




More information about the ubuntu-se mailing list